Mary Benson (mo ɗon ɗon waɗa habaru)

 

Benson jibinaa nder 1919 nder Pretoria, o waɗi nder konu rewɓe nder lesdi South Africa nder konu duuniyaaru ɗiɗaɓo. Caggal konu, o laati mawɗo jaayndiyanke film David Lean.Dorothy Mary Benson (8 Desemba 1919 - 19 Juun 2000) wonnoo mooftaaki hakkilooje yimɓe Afrik worgo e winndaako.

Ɓiɗɗo taƴto

Benson jibinaa e 1919 e Pretoria, o waɗi nder konu rewɓe nder lesdi Afrika Fudu nder konu duuniyaaru ɗiɗaɓo. Caggal konu, o laati ardiiɗo film David Lean.[2][1]

Kuugal e winndannde taƴto

Benson anndini mo e jannginoowo Alan Paton, o janngini roman maako Cry, the Beloved Country (1948), mawɗo haala maako woni feere fuɗnaaku nder lesdi Afrika Fuuta. Ɗuum waɗi ko ɓuri heewde e makko, o wartii mo haɓɓoowo ngam hakkilooji Afrik worgo ɓaleeɓe.

O huwtori e Michael Scott (mo, nder hitaande 1946, o laati ardiiɗo ɓaleere mo ɓe njamndi ngam haɓugo e dille rasɗe Afrik worgo), o laati ardi maako nder hitaande 1950. E Scott, Benson wallitii haɓɓugo African Bureau.

E hitaande 1957, Benson laatii jaajorɗo to Fedde Defendiral Fedde Ɓaɗol. E hitaande 1961, Benson waɗi darnde go'o dow hooreejo, o yahdi to Natal ngam wallude hooreejo Albert Lutuli nde o heɓii Nobel for Peace Prize.

Nder kuuɗe ɗe fuu, Benson anndini hooreejo African National Congress (ANC). O wallitii Nelson Mandela's mo o dillii nder lesdi Afrika Senegaal nder hitaande 1962, o haalani yimɓe mawɓe he ANC, hawti e Walter Sisulu e James Calata. E dow haalaji ɗi, o winndi taariika fuɗnde ANC: The African Patriots (London: Faber & Faber, 1964).[2][2]

O hokki seedamol to Kawtal Kawtal Kawgel Kawtal Leydi dow Apartheid nder hitaande 1963, o woni Afrik worgo arandeeji waɗugo non. O waɗi nder suudu ndun e "nganndi" nder hitaande 1966. O dilli leydi ndii o jooɗii nder leydi ndii, o jooɗii London, leydi Ingiltere.

Benson's biography of Nelson Mandela, Nelson Mandela: the Man and the Movement (1986), wonnoo biography ɗiɗaɓo nde Nelson Mandela winndi. Ɗum haani nder Afrik worgo nder ɓeydaare ɓeydaande nde ɗum wurtinaama.

Ɓaawo nden nduumi e mayde taƴto

Benson ɗon wondi masin e mawɗo defte Athol Fugard. O haɓɓii defte maako 1960-1977 (Faber e Faber, 1983) e winndi Athol Fugard e Barney Simon: Bare Stage, a Few Props, Great Theater (Ravan Press, 1997).

O hollitii e nder BBC Radio nder nder nder nder darnde Desert Island Discs e nder 16 feebariyee 1997.

Ɗe lebbi goɗɗi yeeso maayde Benson, Nelson Mandela boowi mo to suudu mum nder London.

Benson maayi ko ñalnde 19 lewru junngo 2000. Kuɓol maako, hawti bee Semane Molotlegi e ɗi ɗon hawti e taariika maako dow Tshekedi Khama, ɗon hawrugo nder Bodleian Library of Commonwealth e African Studies haa Oxford. [2] Ɗe kubaruuji goɗɗe, hawti e kubaruuji dow taariika maako dow Nelson Mandela e ko o wurtina e goonɗinɓe mo'o ɗon haɓɓa e ɓaleeɓe, ɗon jeyaa nder kubaruuji ardiiji ɗi Institute of Commonwealth Studies ɗon jogii nder Senate House Library.

Ɗuɓɓugo taƴto

  •  
  •  
  •  
  •  
  •  
  •  [2]
  •  
  •  
  •  [2]
  •  

Ndaare kadi taƴto

Firooji taƴto

.mw-parser-output .reflist{font-size:90%;margin-bottom:0.5em;list-style-type:decimal}.mw-parser-output .reflist .references{font-size:100%;margin-bottom:0;list-style-type:inherit}.mw-parser-output .reflist-columns-2{column-width:30em}.mw-parser-output .reflist-columns-3{column-width:25em}.mw-parser-output .reflist-columns{margin-top:0.3em}.mw-parser-output .reflist-columns ol{margin-top:0}.mw-parser-output .reflist-columns li{page-break-inside:avoid;break-inside:avoid-column}.mw-parser-output .reflist-upper-alpha{list-style-type:upper-alpha}.mw-parser-output .reflist-upper-roman{list-style-type:upper-roman}.mw-parser-output .reflist-lower-alpha{list-style-type:lower-alpha}.mw-parser-output .reflist-lower-greek{list-style-type:lower-greek}.mw-parser-output .reflist-lower-roman{list-style-type:lower-roman}

  1. Cite error: Invalid <ref> tag; no text was provided for refs named Oxon
  2. 2.0 2.1 2.2 Cite error: Invalid <ref> tag; no text was provided for refs named Saunders2012