Nawab Begum Faizunnesa Choudhurani (Bengali: নওয়াব Zamindar mo leydi Homnabad-Pashchimgaon e nder diiwaan Comilla hannde oo, to leydi Bangladesh. O ɓuri lollude ko e kampaañ makko ngam jaŋde rewɓe e geɗe renndo goɗɗe. E nder weltaare golle makko renndo, e hitaande 1889 laamɗo debbo biyeteeɗo Victoria rokki Faizunnesa tiitoonde "Nawab", ɗum waɗi mo Nawab debbo gadano e nder Aasi fuɗnaange.[1][2][3]

Nawab Faizunnesa
ɓii aadama
Jinsudebbum Taƴto
Ɓii-leydiyankaakuBritish Raj Taƴto
Inditirdeফয়জুন্নেসা চৌধুরানী Taƴto
Ɗuubi daygo1834 Taƴto
Date of death1903 Taƴto
ƊemngalBangla Taƴto
WoldeBangla Taƴto
Writing languageBangla Taƴto
Sana'ajiwriter Taƴto
DiinaDiina Lislaama Taƴto
Notable workRupjalal Taƴto
Award receivedEkushey Padak Taƴto

Golle Faizunnesa e jaŋde e binndol njeyaa ko e jamaanu caggal 1857 nde juulɓe e nder leydi Indiya puɗɗii jogaade doole timmuɗe e nder njuɓɓudi koloñaal, ɓe ngoni ko e nadir ŋakkeende e diisnondiral. Faizunnesa fuɗɗii sosde duɗe rewɓe e nder oon fannu pinal. E nder sifaa, o yiɗiino hisnude renndo ngoo e baasal e majjere, o holliri jaambaaro juulɗo e nder Rupjalal, o rokki ɓe yaakaare e hoolaare.[4]

Faizunnesa, daraniiɗo jaŋde rewɓe, baawɗo golle, golloowo renndo, jibinaa ko to Comilla e nder leydi ndi hannde woni Bangladesh. O resii ɓiɗɗo mawniiko debbo mo woɗɗaani, koɗdiiɗo makko, hono Muhammadu Gazi, e hitaande 1860, ko debbo makko ɗiɗaɓo tan o seerti caggal nde o jibini ɓiɓɓe rewɓe ɗiɗo, Arshadunnesa e Badrunnesa. O wonti zamindar caggal maayde yumma makko e hitaande 1883 o ɓeydii naatde e golle renndo e ballondiral, ko noon kadi e hitaande 1889 o dañi teddungal wonde debbo gadano Nawab leydi Indiya. O winndii binndanɗe seeɗa goɗɗe ko wayi no Sangeet Saar, Sangeet Lahari e Tattwa O Jatiya Sangeet, o anndaa ko e golle makko ardiiɗe jaŋde e moƴƴere e sosde duɗe, madrasaaji e opitaaluuji. Kono Rupjalal ina heddii e golle mum ɓurɗe teeŋtude, ina ɓeydoo dañde wiɗtooji e hakkillaaji teskinɗi.[5]

Juulirde Nawab Faizunnesa Jame to Laksam, Comilla, 19 Abriil 2017

Jibineede e mbaydi

taƴto

Kurshed Munzil, galle laamorɗo galle Nawab Pashimgaon

Begum Faizunnessa Chowdhurani jibinaa ko e hitaande 1834 e nder galle juulɓe Bengali en mawɓe e nder wuro Pashchimgaon les Laksam e nder diiwaan Tipperah e nder laamu Bengal. Ko kanko woni ɓiɗɗo mawɗo debbo biyeteeɗo Khan Bahadur Ahmed Ali Chowdhury (Shahzada Mirza Aurangzeb), Nawab Homnabad-Pashchimgaon, e Arfannessa Chowdhurani Saheba. Yumma makko ina anndaa e mahngo juulirde Nawab Bari Pashchimgaon e hitaande 1864.[6]

Ɓiɓɓe baaba makko iwdi ko ɓiɗɗo baaba mum Bahadur Shah I mo resndi Amir Mirza Abdul Aziz mo Banu Abbas.[1][10] E dow yamiroore laamɗo oo, Abdul Aziz neldi ɓiyiiko biyeteeɗo Amir Mirza Jahandar Khan (Agowan Khan), e ujunnaaje ujunnaaje soldateeɓe ngam dartinde murto to Tipperah. Caggal nde o joofni murto ngoo, Jahandar Khan hooti Delhi kono o acci ɓiyiiko biyeteeɗo Amir Mirza Humayun Khan to leydi Bengal. Mirza Humayun Khan (Bahroz Khan, Bhuru Khan) waɗaama Jagirdar leydi ndi inniri ɗum Humayunabad, ndi ɓaawo man bonni haa Homnabad, nden ɓiyiiko biyeteeɗo Amir Mirza Masum Khan lomti mo. Ko noon laamu Homnabad Nawab sosaa, ɓesngu nguu hoɗi e wuro Mahichal. Caggal ɗuum ɓe ngummii Pashimgaon caggal nde ɓiy Masum Khan biyeteeɗo Amir Mirza Motahar Khan resi ɓiyiiko Amir Mirza Sultan Khan (Gora Ghazi Chowdhury) e Syeda Bhanu Bibi, ɓiy Khuda Bakhsh Ghazi (zamindar Pashchimgaon e de). Mawniiko Faizunnesa, Muhammadu Asjad Chowdhury, ko ɓiy Muhammadu Amjad Chowdhury (Dengu Mia), zamindar Sharshadi to Feni.[7]

Nguurndam puɗɗam e dewgal

taƴto

Faizunnessa mawni ko e galle juulɓe cemmbinɓe, ɗo rewɓe ɓee njogori jogaade njuɓɓudi purdah tiiɗndi. O heɓaani jaŋde toownde kono o jannginii hoore makko e nder defterdu makko e sahaa nde o woni e ɓuuɓde. O anndiino ɗemngal Arab, Perse, Sanskrit e Bengali.

E hitaande 1860, Chowdhurani resii Zamindar, koɗdiiɗo mum, hono Muhammadu Gazi, o wonti debbo makko ɗiɗaɓo. Kono ɓeen ɗiɗo ceerti, Faizunnesa arti hoɗi e galle baaba mum kadi.[8]

Golle e filantropi

taƴto

Caggal nde yumma makko sankii e hitaande 1883, Faizunnesa roni jawdi makko, o wonti zamindar Pashchimgaon. O ɓeydii naatde e golle renndo caggal nde o wonti zamindar. E hitaande 1873, Faizunnesa Choudhurani sosi duɗal jaaɓi haaɗtirde sukaaɓe rewɓe to Comilla, ngal jeyaa ko e duɗe rewɓe gadane sosaaɗe e nder duunde Indiya, ngal wiyetee hannde ko duɗal jaaɓi haaɗtirde sukaaɓe rewɓe laamu Nawab Faizunnesa. O sosi kadi duɗal to Pashchimgaon ngal caggal mum ɓeydaa e duɗal jaaɓi haaɗtirde, jooni ngal inniraa ko duɗal jaaɓi haaɗtirde Nawab Faizunnesa.[4] E hitaande 1893, Faizunnesa sosi e nder wuro mum, diisnondiral ballitoowal rewɓe wonɓe e purdah, haa teeŋti noon e rewɓe waasɓe. O mahii kadi safrirde rewɓe, safrirde Faizunnesa Zenana to Comilla. Yanti heen, o mahii juulirɗe, o wallitii e ƴellitgol laabi e weendu.[13] Faizunnesa ina joginoo jaayɗe e jaayndeeji ceertuɗi, ina jeyaa heen Bandhab, Daka Prakash, Bandhu juulɓe, Sudhakar, e Islaam Pracharak. Ko adii maayde makko e hitaande 1903 o rokki leñol ngol jawdi makko fof.[9] .[10]

Rupjalal

taƴto

Ko adii fof, Rupjajal mo Nawab Faizunnesa (1834–1903) winndi e ɗemngal Bangla, yaltinaa ko e ɗemngal Dakaar e hitaande 1876. Firo Fayeza S. Hasanat e ɗemngal Engele, ko ɗum huunde nde ɓooyaani ko yejjittaake, tawa ina waɗi naatgol e firo Faizunnesa e golle mum e nder janngooɓe aduna. Ko adii ɗuum, ma a taw, ko Faizunnesa siftini tan ko e nder kala golle wiɗto maantinɗe, ko e nder deftere Sonia Nishat Amin wiyeteende Aduna rewɓe juulɓe e nder Bengal koloñaal, 1876–1939 (Brill, 1996) nde ƴeewtotoo hitaande bayyinaango Rupjalal ndee ko maande maantiniinde e nder daartol hitaande Golle binndol rewɓe juulɓe Bengali, e sosde duɗal jaaɓi haaɗtirde Lady Brabourne e hitaande 1939, ko ɗum woni darnde jaŋde rewɓe juulɓe, nde tawnoo ko ndeen woni nde heɓi ballal laamu e nder yontaaji koloñaal.[11][12]

Hay so tawii Amin ina joginoo Faizunnesa ko debbo juulɗo gadano binndoowo hannde maantinɗo e nder Bengal ɓooyɗo, ina yaawi waɗde heen miijo laaɓtungo e oon fannu. Wiɗtooji kesi ina ɓeydoo ƴellitde winndooɓe rewɓe juulɓe Bengali ɓennuɓe. Jooni noon eɗen nganndi Rahimunnessa mo teeminannde sappo e jeetatiire nde binndol mum yimre fuɗɗii yiyteede e hitaande 1955, ko fayti e Rahima e Zamirunnessa ummoriiɓe Chittagong ɓe daartiyankooɓe binndol cikkata ko kamɓe mbinndi e feccere adannde teeminannde sappo e jeenay. Ɗee tati ina keddii haa jooni e ko ɓuri laaɓtude, ina gasa tawa ko ɗum addani Taherunnesa anndeede no feewi e binndol debbo juulɗo Bengali gadano mo ‘Bamagoner Rachana’ (Binndol rewɓe) feeñi e Bamabodhini Patrika e hitaande 1865. Kono, nde tawnoo o appeaa e hitaande 1865 jaaynde ndee ko laawol gootol tan wondude e winndannde makko e nde tawnoo en nganndaa ko heewi e nguurndam makko so wonaa nde o janngi e duɗal Boda ngam sukaaɓe rewɓe, daartol binndol rewɓe juulɓe Bengali ina heewi fuɗɗoraade e Nawab Faizunnesa, humpitooji ko faati e mo nguurndam mum e golle mum ina ngoodi. Debbo juulɗo Bengali tan binndoowo mo haa jooni heɓi hakkillaaji wiɗtooji ɓurɗi mawnude ko Begum Rokeya Sakhawat Hossain (1880–1932), e ɗuum e won e keefeere e kaawniiɗe nde tawnoo omo sikkaa ko kanko tan gooto tawa alaa ko adii ɗum walla lomtiiɓe ngam sosde aada binndol jokkondirɗo e rewɓe juulɓe Bengali. Hakkunde Faizunnesa e Rokeya, ina woodi seeɗa : Latifunnesa, mo deftere mum ‘Bangiya Musalman Lekhikader Prati’ (To winndooɓe rewɓe juulɓe Bengali) yaltinaa e deftere Bamabodhini Patrika e hitaande 1897, e Azizunnesa, debbo juulɗo gadano anndiraaɗo e hitaande 1897 -run jaaynde, Islaam Pracharak, hono jimɗi makko ‘Hamd Orthat Ishwar Stuti’ (E yettude Alla) yaltinaa e mayre e hitaande 1902.[13]

Rupjalal ko daartol laamɗo Jalal e jaambareeɓe ɗiɗo, Rupbanu e Hurbanu. Ina haala jaambaaro Jalal e golle mum e dewgal mum e jaambaarooji ɗiɗo ɗii fof. Hasanat ina jannga Rupjalal “hono manifesto ƴaañgal rewɓe juulɓe e nder Bengal e teeminannde sappo e jeenay” (hello 2). Kono kadi binndol ngol ina waawi janngeede no yeewtere luulndiinde haala orientalism binndol hirnaange teeminannde sappo e jeenaɓiire, nde heewi ko ustude worɓe juulɓe, nde hollirta rewɓe juulɓe no sahaa kala e nder ƴeewndo jaambaarooji kerecee en hirnaange tan ngam rokkude koye mum en e jokkondire ɓe cikkata ko yiɗɓe koyɗol. E ko luutndii natal gorko juulɗo emasculated, Faizunnesa ina hollita jaambaaro juulɗo ‘atletik e tiiɗɗo’ mo worɓe e jaambaaro “mawni haa heewi e duuɓi sappo e jeegom / Nde kala ɗo o yahi, rewɓe ina njiyee / Ina njirloo e makko ; worɓe makko / Wayli rewɓe galleeji ɓurɓe neɗɗaagu ɓee e jarribooji / Kadi gooto e ɓeeɗoo rewɓe ina yiɗi wonde gooto / Yiɗde oo gorko jom gite!” (50) Ko luurdi e wakilaaji orientalist en, e nder Rupjalal ko jaambaaro juulɗo woni e hakkunde miijo rewɓe juulɓe.[14]

Hasanat waɗi renndo juulɓe ko luutndii renndo hindu e nder leydi Bengal koloñaal ko fayti e ngonka rewɓe ina waawi kadi waasde daraade e ƴeewndo jaŋde. O wi’i: “No renndo juulɓe jogori waɗde e ɓanndu debbo ina seerti no feewi e renndo hindu ortodoks walla renndo Brahmo liberal” (p. 2). O etiima hollirde natal moƴƴal e renndo hindu en ko luurdi e renndo juulɓe, o wiyi: ‘So tawii “gorko ngenndiyanke [Hindu]” ina miijo debbo mum/miñi mum debbo/ɓiɗɗo mum debbo ko “normal” tigi rigi sabu o nattii wonde a "sex object," gorko juulɗo reformer ina joginoo debbo mum/miñi mum debbo/ɓiyum debbo sahaa kala ko huunde sex' (p. 13).[15]

Hasanat waɗii golle tedduɗe nde o naatni golle Faizunnesa e nder janngooɓe adunaaru nduu e ngam firo makko belngo, ngo janngooɓe ɓee mbaawi janngude. Ko addani golle makko ustaade ko etaade waɗde haalaaji diineeji mawɗi ko fayti e Lislaam, tawa kadi ko tawa o alaa ganndal no haanirta nii e diine. Kono tan, firo makko moƴƴo e Rupjalal maa addan firooji ɓurɗi heewde e hirjinde wiɗtooji goɗɗi e binndol ngol.[16]

Ƴeew kadi

taƴto

Wikimedia Commons ena jogii jaayɗe jowitiiɗe e Nawaab Faizunnesa.

Nawaabu bari

Zamindar en leydi Bengal

Begum Rokeya

Feminism lislaam.[17]

Tuugnorgal

taƴto

^ Juppu to: a b "Hello:Saggitorde nguurndam Inndo.djvu/48 - Wikisource, defterdu internet ndu alaa kaalis". Mooftaa ko e asli mum ñalnde 17 noowammbar 2015. Ƴeewtaa ko ñalnde 17 noowammbar 2015.[18]

^ "Foto: Iwdi galle Laksham Nawab". Mooftaa ko e asli mum ñalnde 27 suwee 2022. Ƴeewtaa ko ñalnde 27 suwee 2022.[19]

^ Juppude haa: a b Prof. Sirajul Lislaam. "Choudhurani, (Nawab) Faizunnesa". Banglapediya.orgo. Moƴƴinaama gila e fuɗɗoode mum ñalnde 1 sulyee 2015. Ƴeewtaa ko ñalnde 4 suwee 2013.[20]

^ Juppu haa dow: a b c Saydul Karim. "Taariindi Nawab Faizunnessa Chowdhurani". Koolaaɗo kuuɓal Nawab Faizunnessa. Mooftaa ko e asli mum ñalnde 4 oktoobar 2013. Ƴeewtaa ko ñalnde 4 oktoobar 2013.

^ "Bengali lolluɗo: Nawab Faizunnesa Chowdhurani ... | Banngalteer". Bangaldesh am.tumblr.com. 12 lewru juko 2012. Mooftaa ko e asli mum ñalnde 26 lewru Duujal 2018. Ƴeewtaa ko ñalnde 4 suwee 2013.[21]

^ Juppu haa dow: a b c "বারা সাহিত্যে মুসলমান নারী". Sangram ñalnde kala. Mooftaa ko e asli mum ñalnde 4 oktoobar 2013. Ƴeewtaa ko ñalnde 3 suwee 2013.

^ "নারী মহীয়সী". Jaayidin. Mooftaa ko e asli mum ñalnde 26 lewru Duujal 2018. Ƴeewtaa ko ñalnde 3 lewru Duujal 2013.

^ Jump up to: a b c d e f g Hasan, Md. Deftere aduna juulɓe. Vol. 30, Haala. 2. Ina tawee e lowre ndee: 29 mars 2017 to masiŋ Wayback

^ Jump up to: a b Ahmadu, Syed Kamaluddin (30 lewru juko hitaande 2021), তরফের বৈয়দ বার (e ɗemngal Bengali)

^ Lorimer, John Gordon (1970) [1908]. Jaaynde Golf Perse, ʻOmān, e Arabi Cakaari. Vol. 1. Gregg ko fedde nde wonaa laamuyankoore. p. 285.

↑ Elita Karim (1 ut 2008). "Jannginoowo cemmbinɗo". hoodere ñalnde kala. Mooftaa ko e asli mum ñalnde 2 lewru feebariyee 2014. Ƴeewtaa ko ñalnde 30 lewru mbooy hitaande 2014.

↑ Kawudurāni, Faajunesa (2009). Rupjalal nawab faizunnesa. BRILL. p. 4. ISBN 978-9004167803.

^ "E nder teddungal debbo mawɗo". Bd.com jeytaare. 23 lewru juko 2013. Mooftaa ko e asli mum ñalnde 5 oktoobar 2013. Heɓtinaama ñalnde 4 oktoobar 2013.

  1. "Photo: The Laksham Nawab Family Genealogy". Archived from the original on 27 September 2022. Retrieved 27 September 2022.
  2. Prof. Sirajul Islam. "Choudhurani, (Nawab) Faizunnesa". Banglapedia.org. Archived from the original on 1 July 2015. Retrieved 4 September 2013.
  3. Cite error: Invalid <ref> tag; no text was provided for refs named college
  4. "Page:The Indian Biographical Dictionary.djvu/48 - Wikisource, the free online library". Archived from the original on 17 November 2015. Retrieved 17 November 2015.
  5. "Famous Bengali: Nawab Faizunnesa Chowdhurani ... | Bangladesh". Mybangladesh.tumblr.com. 12 June 2012. Archived from the original on 26 December 2018. Retrieved 4 September 2013.
  6. "নারী মহীয়সী". Jaijaidin. Archived from the original on 26 December 2018. Retrieved 3 September 2013.
  7. Hasan, Md. Mahmudul (Winter, 2010) Review of Nawab Faizunnesa's Rupjalal. The Muslim World Book Review. Vol. 30, Issue. 2. Available at http://irep.iium.edu.my/30644/3/N._Faizunnesa.pdf Template:Webarchive
  8. Cite error: Invalid <ref> tag; no text was provided for refs named irep.iium.edu.my2
  9. Cite error: Invalid <ref> tag; no text was provided for refs named college2
  10. Ahmad, Syed Kamaluddin (30 June 2021), তরফের সৈয়দ বংশ ও লাকসাম নবাব পরিবার (in Bengali)
  11. Cite error: Invalid <ref> tag; no text was provided for refs named en.wikisource.org2
  12. Lorimer, John Gordon (1970) [1908]. Gazetteer of the Persian Gulf, ʻOmān, and Central Arabia. 1. Gregg International Publishers Limited. p. 285.
  13. Cite error: Invalid <ref> tag; no text was provided for refs named tar2
  14. Cite error: Invalid <ref> tag; no text was provided for refs named sangram
  15. Cite error: Invalid <ref> tag; no text was provided for refs named sangram2
  16. Elita Karim (1 August 2008). "A Dedicated Educationist". the daily star. Archived from the original on 2 February 2014. Retrieved 30 January 2014.
  17. Caudhurāṇī, Phaẏajunnesā (2009). Nawab Faizunnesa's Rupjalal. BRILL. p. 4. ISBN 978-9004167803.
  18. Saydul Karim. "Nawab Faizunnessa Chowdhurani History". Nawab Faizunnessa Government College. Archived from the original on 4 October 2013. Retrieved 4 October 2013.
  19. "In tribute to a great lady". Theindependentbd.com. 23 June 2013. Archived from the original on 5 October 2013. Retrieved 4 October 2013.
  20. Cite error: Invalid <ref> tag; no text was provided for refs named irep.iium.edu.my3
  21. Cite error: Invalid <ref> tag; no text was provided for refs named irep.iium.edu.my4