Ndiyam (e ganndal kimiiyu H2O) Ko memtinaari (maceer) Sariindi e dow leydi haa e boowal Leydi, teeŋti noon e nder ko Wuuri, gam alaa ko Wuurata nguurndam ɗam ngannduɗen ɗam tawa ndiyam heƴaani heen.

ndiyam
type of chemical entity
Subclass ofoxide, dihydrogen chalcogenide Taƴto
Has usenuclear reactor coolant, hydroponics, refrigerant Taƴto
Has effectكان هذا وضحا منذ 20١6 Taƴto
Conjugate acidhydronium Taƴto
Conjugate basehydroxide ion Taƴto
Chemical formulaH₂O Taƴto
Canonical SMILESO Taƴto
Phase pointtriple point, critical point Taƴto
Safety classification and labellingRegulation (EC) No. 1272/2008, NFPA 704: Standard System for the Identification of the Hazards of Materials for Emergency Response Taƴto
Found in taxonPhytelephas aequatorialis, Maclura pomifera, Homo sapiens Taƴto
Subject has rolenatural resource, primary metabolite Taƴto
Unicode character💧, 🚰, 🚱 Taƴto

Neɗɗo tan ina waɗi ndiyam ko ina abboo e 65% e teddeendi mum, ndiyam ina mooɓi ko ina abboo e 72% e wertaango leydi, 97% e majjam ko kaaɗɗam, ko heddi koo woni mbelɗam hono caaɗli (canɗi), beeli e ilameeje e maaje.

No ndiyam woodiri e leydi ?

Ko heewi na haalee heen, ko ɓuri jalaade ko ndiyam ummii ko e weeyo, haayre ndiyam moolanaande yani e leydi, ilni ndi haa ndi hawri, oon saha tawi ko e ndi wuli sanne, ɗam ƴeri faade dow, toɓooji nduumii ko juuti haa ɗam waawi deeƴude e dow leydi, tawi laral leydi dow ngal ɓuuɓi waawi huufude ndiyam e mbaadiiji kala e ballal kammu.

Ndiyam ko soppoo-joloo waɗata hakkunde leydi e kammu, so naange wulii, hello ndiyam maaje dow ngo suurka yanta e waaƴo puɗi, cuurki kii ƴeɓa (roondoo dow), nde wonnoo dow na ɓuuɓi, cuurki kii rennda fenndo, wonta duule, tedda, toɓa, saakitoo e dow leydi, kadi refta ɗo rewnoo wonta duule.

Ndiyam

Ndiyam na tawee e mbaadiiji 3, ɓooɗde(haayre), ndeelam e henndu (cuurki), ɗam fuɗɗotoo fenndaade ko 0°C, ɗam wonta haayre so nguleeki jokkii ustaade, ɗam wontata henndu (cuurki) ko 100°c, hakkunde 0°C e 100°C ɗam tawetee e mbaadi ndeelam, ngoo waylo-waylo noon fawi ko e ɓittigol kammu (pression atmosphérique)

Ndiyam ko geɗe ɗiɗe ndenndi laati ɗam, mittere Oksijen (oksaari), e mitte ɗiɗi Hidrojen (hidraari),

Seerndude mitte ɗee saɗtaani, so kuɓɓam (électricité) rewnaama heen tan ɗe ceertat, Oksjen yaltira bannge (+), Hidrojen bannge (-),

Ndiyam na e boowal Leydi (weeyo), dow tagopeeje, e kaaƴe kayhaytooje e ndeer weeyo, ɗuum addani neɗɗo fooɗanaade weeyo ngam hoɗoyde e dow tagopeeje ko areeta.

Nassiji taƴto