Salmaan Masalha (aarabeere: سلمان مصالحة, e ibraniyanke: סלמאן מצאלחה; jibinaa ko ñalnde 4 noowammbar 1953) ko jimoowo, binndoowo, binndoowo, firoyanke Israayiilnaajo. Masalha ko binndoowo ɗemɗe ɗiɗi, binndoowo e ɗemngal aarabeere e ɗemngal aarabeere, ina yaltina e ɗemɗe ɗiɗi ɗee kala.[1] Yimre makko feeñii kadi e ɗemɗe goɗɗe.[2] Masalha ko neɗɗo keewɗo wallitde e jaaynde Israayiil wiyeteende Haaretz, nde daranii ko nano.

Salman Masalha
ɓii aadama
Jinsugorko Taƴto
Ɓii-leydiyankaakuIsraa’iila Taƴto
Inditirdeسلمان مصالحة Taƴto
InndeSalman Taƴto
Ɗuubi daygo4 Jolal 1953 Taƴto
ƊofordeMaghar Taƴto
WoldeArabic, Hebrew Taƴto
Writing languageHebrew Taƴto
Sana'ajilinguist, poet, literary critic, translator, opinion journalist Taƴto
Janngi toInternational Writing Program, Hebrew University of Jerusalem Taƴto

Nguurndam

taƴto

Masalha jibinaa ko ñalnde 4 noowammbar 1953, e nder galle Druze en to Maghar, wuro Galiili to worgo Israayiil. Caggal nde o timmini duɗal jaaɓi haaɗtirde o ummii o fayi Yerusalaam, o woni ɗoon gila 1972. Masalha janngi to duɗal jaaɓi haaɗtirde Hebrew to Yerusalaam, o heɓi Ph.D. degree to bannge binndol aarabeeɓe. O winndi tesis makko ko fayti e geɗe miijooji e nder yimre aarabeere ɓooynde. O jannginii ɗemngal e binndol aarabeeɓe to duɗal jaaɓi haaɗtirde Hebrew, o woniino kadi gardiiɗo deftere wiyeteende Concordance de la poésie arabee première. Deftere wootere e deftere ndee ina wiyee Yimɓe Aarabeeɓe jeegom: Edition New e Concordance yalti ko e hitaande 1999.[5]

Golle binndol

taƴto

Masalha ko binnduɗo defte jeetati jimɗi. Won e jimɗi makko e ɗemngal aarabeeɓe e ɗemngal aarabeeɓe, ko jimɗi mawɗi Israayiil e Palestiinnaaɓe mbaɗi, ina jeyaa heen Marwan Abado, Kamilya Jubran, Micha Shitrit, e Yair Dalal.

E hitaande 2006, Masalha heɓi njeenaari hooreejo leydi Israayiil ngam binndol ngam mooftude jimɗi Hebree In Place.[6]

Caggal nde o adii hollude wonde omo yiɗi woppude woote gardagol leydi 2015, o jaɓi Meretz.[7]

Binndanɗe

taƴto

"Wuro Puɗol Yahoowo". Binndol Aduna Hannde. Duujal 2021.

"Alaa annoore e joofnirde tunnel". Haaretz. 19 lewru Yarkomaa 2011.

"O waɗi leydi konnguɗi". Haaretz. 5 suwee 2008.

"Hare Apache". Haaretz. 4 ut 2006.

"Gorko Aarabeejo ko Caɗeele". MEMRI. 28 oktoobar 2004.

Teffol

taƴto

Fahm al-Mantuq فهم المنطوق [Hakkunde Diidi] (PDF) (e ɗemngal Arab). Defterdu Elaph. Hitaande 2010.

Yimɓe Aarabeeɓe jeegom arandeeji, binndol kesol e binndol, (winndiyanke), Duɗal janngirɗe Asiya e Afrik to Duɗal Jaaɓi-haaɗtirde Hebrew to Yerusalaam, Deftere ciftorgol Max Schloessinger, Yerusalaam 1999

אספקטים מיתולוגים Duɗal jaaɓi haaɗtirde Ibraniyankooɓe to Yerusalaam. Hitaande 1998.

Bindi ɓantol

taƴto

Ishq Mu'ajjal (Yidde juutnde, Arab: عشق مؤجل), suudu muulngo Raya, Hayfa 2016

Fi al-Thara, Fi al-Hajar (E nder duƴƴe, e nder kaaƴe, e ɗemngal Arab: في الثرى، في الحجر), suudu muulngo Raya, Hayfa 2013

Lughat Umm (Ɗemngal neeniwal, Arab: لغة أم), jaayndeeji Zaman, Urusaliima 2006

Ehad Mikan (e nokkuure, Ebere: אחד מכאן), Binndanɗe Am Oved, Tel Aviv 2004

Khana farigha, (nokku ɓaleejo, Arab: خانة فارغة), jaayndeeji Zaman, Urusaliima 2002.

Rish al-Bahr (Buɗi maayo, Arab: ريش البحر), Jaman binnditagol, Urusaliima 1999

Maqamat Sharqiyya (Fuɗnaange, e ɗemngal Arab: مقامات شرقيّة), Yerusalaam 1991

Ka-l-'Ankabut bila Khuyut (No ɓiɗngel ngel alaa ƴiye, Arab: كالعنكبوت بلا خيوط), Yerusalaam 1989

Maghnat Ta’ir al-Khuddar (Jimol colli haako, Arab: مغناة طائر الخضّر), binndanɗe al-t Katib, Urusaliima 197

Apartaayd Israayiil feeñninii to laana ndiwoowa, Haaretz, ñalnde 5 suwee 2014 (winndannde ndee ƴettaa ko e Tumblr duuɗe falkland).

Firooji
taƴto

Arab e ɗemngal Ebere

Mahmuud Darwish, siftorde ngam yejjitde, anndiraaɗo kadi: Jaaynde Beyruut (Aarabeeɓe: ذاكرة للنسيان, Ebere: זכר לשכחה), e firo e yeewtere, jaayndeeji Schocken, Tel Aviv 1989

Sahar Khalifa, Gite Ladde (Aarabeeɓe: الصبّار, Hebrew: הצבר), Binndanɗe Galileo, Urusaliima 1978

Hebree e ɗemngal Arab

Efraim Sidon, Uzu e Muzu (Ebere: אוזו ומוזו מכפר קאקרוזו, Arab: أوزو وموزو من كفر كاكاروزو), Nasaratu 2000

Yerusalaam, Jannde Taariik (Aarabeere: القدس، دراسات في تاريخ المدينة), ed. Amnon Cohen, Yad Izhak Ben-Zvi, Urusaliima 1990

Dror Green, Taariikaaji Intifada (Ebere: אגדות האינתפאדה, Arab: حكايا الانتفاضة), Urusaliima 1989

Haim Gouri, "Jime cuɓaaɗe, e naatgol" (Aarabeere: خلخال ينتظر الكاحل), Masharef, No. 30, pp 204-231, 2007

Aharon Shabtai, Leydi Sizofreniya", (Aarabeere: شيزوفرينيا الوطن), jimɗi cuɓaaɗi e naatgol, Masharef, No. 23, pp 94-118, 2004

Agi Mishol, jimɗi cuɓaaɗi, Masharef, limngal 17, pp 159-169, hitaande 2002

Engele e nder Arab

Breyten Breytenbach, "yimre cuɓaande", Masharef, limngal 15, Hayfa-Yerusalem, p.

Wislawa Simborska, "yimre cuɓaande", Masharef, limngal 13, Hayfa-Yerusalem, p. 82-96 (1997)

Seamus Heaney, “yimre cuɓaande”, Masharef, No. 5, Hayfa-Yerusalem, pp. 111-116, 1995

Feewnitde
taƴto

Haalaaji deftere nde nder pente lislaam (aarabeere: قصص التّوراة في الرسومات الإسلامية), suudu defte Isra'iila 199

Tuugnorgal

taƴto

^ Hever, Hanna. "Wonaa ɗemngal am neeniwal". Moƴƴinaama gila e fuɗɗoode ñalnde 2 lewru bowte hitaande 2009.

^ "Salman Masalha". Ƴeewndo lewru Virginia. Moƴƴinaama gila e asli mum ñalnde 28 Duujal 2010.

^ "Israayiil ina haani janngude seeɗa e apartaayd". Haaretz.

^ "Salman Masalha". Haaretz. Keɓtinaama ñalnde 6 lewru juko hitaande 2024.

^ "Eɓɓooje ɗe Duɗal ngal fuɗɗii e njuɓɓudi". Duɗal jaŋde Asii e Afrik. Duɗal jaaɓi haaɗtirde Ibraniyankooɓe to Yerusalaam. Moƴƴinaama gila e asli mum ñalnde 16 lewru feebariyee 2008.

^ פרסי נשיא המדינה לספרות הוענקו בשיתוף האוניברסיתה Duɗal jaaɓi-haaɗtirde Hebree to Yerusalaam. 26 Duujal 2007. Ƴeewtaa ko 6 Suwee 2024.

^ Masalha, Salman (12 mars 2015). "Ko waɗi miɗo suɓa Meretz wonaa e tikket aarabeeɓe". Haaretz.

Jokkondire yaajɗe

taƴto

Salman Masalha, "E nokku" e blogspot (e ɗemngal Engele, Ebere, e Arab)

Salman Masalha e nder lowre winndereyankoore yimre (e ɗemngal Engele)

"Leydi ɓiɓɓe leydi fuu", Haaretz, 21 suwee 2006

"Nder suudu niɓɓere", Gardiiɗo, 17 lewru Mbooy 2008

"Laɓɓi kala", Haaretz, 7 lewru Duujal hitaande 2007

Yimre e nder Euro

"Apartheid Isra'iila'en hollitaama haa laanawol diwooje", Haaretz, 5 lewru juko hitaande 2014