Diiwaan Zinder ina jeyaa e diiwanuuji jeeɗiɗi Niiseer ; laamorgo diiwaan oo wiyetee ko Zinder. Diiwaan oo ina waɗi 145 430 km2. Ko kañum woni diiwaan ɓurɗo heewde yimɓe e nder leydi Niiseer.

Zinder Region
region of Niger
LesdinkeejumZinder Taƴto
DuungalAfirik Taƴto
LesdiNiiser Taƴto
LaamordeZinder Taƴto
Nder laamooreNiiser Taƴto
Hiiri-weeti pelleUTC+01:00, West Africa Time Taƴto
Jonde kwa'odineto13°42′0″N 9°12′0″E Taƴto
Ɗemngal ngal sarwisiji leydi fu njoni haaludeLibyan Arabic, Air Tamajeq, Dazaga-kara, Gadal, Manga Kanuri Taƴto
Map

Tariya

taƴto

Heddiiɓe e jamaanu paleolitik e neolitik keewɗo, kam e nate caalli, tawaama e nder massif Termit.[3]

Zinder wonnoo ko caka Sultanaat Damagaram, sultanaajo doole, jiimɗo ko ɓuri heewde e diiwaan hee gila e cakkital teeminannde 18ɓiire haa e njiimaandi Farayse e kitaale 1890.[4] Zinder wonnoo ko laamorgo leydi Niiseer e fuɗɗoode, kono ɗum ummiima to Niamey e hitaande 1926 caggal ɗuum Zinder ustii nafoore mum, hay so tawii noon ina heddii e nokku diiwaan oo teeŋtuɗo.[3]

Geografi

taƴto

Massif Termit to bannge worgo Zinder

Diiwaan Zinder woni ko e fuɗnaange-rewo leydi Niiseer, ina waɗi 145 430 km2. Nde heeddi ko e Diiwaan Agadez to fuɗnaange, Diiwaan Diffa to fuɗnaange, Niiseer to fuɗnaange (teeŋti noon e dowlaaji Yobe, Jigawa e Katsina), e Diiwaan Maradi to hirnaange. Leydi ndii ɓuri wonde ko Saheli to fuɗnaange, ndi hawri e jeereende Sahara to worgo diiwaan oo. Nokku oo ɓuri heewde ko ɓuuɓɗo, so wonaa koɗli Koutous, gonɗi to fuɗnaange Kelle, e Termit Massif to fuɗnaange diiwaan oo.[3]

Koɗkiiji

taƴto

Zinder woni laamorgo diiwaan oo; koɗorɗe mawɗe goɗɗe ina njeyaa heen: Alakoss, Albarkaram, Bande, Boune, Dakoussa, Dan-Barto, Dantchiao, Daouche, Dogo-Dogo, Falenko, Gaffati, Gamou, Garagoumsa, Gouchi, Gouna, Goure, Guidiguir, Hamdara, Ichirnawa, Kantche, Kelle, Kolleram, kourni, kwaya, magaria, malawa, matameye, mirriya, moa, ollelewa, sassoumbroum, tanout, tenhya, tesker, tsaouni, yaouri e yekoua.[5]

Feccere njuɓɓudi

taƴto

Departemaaji Zinder

Zinder feccii ko e Departemaaji 5 :

Departemaa Goure

Departemaa Magaria

Departemaa Matameye

Departemaa Miriya

Departemaa Tanout

E nder 27 nokkuuji njuɓɓudi (postes administratifs) leydi Niiseer ɗi lelnaa e nder sariya ñalnde 1 ut 2011 ngam wontude departemaaji ɗi toɗɗagol prefekuuji ñalnde 29 feebariyee 2012 timmini waylude, ɗiin 5 ngoni ko e diiwaan Zinder.[6]. ]

Departemaa Belbédji

Departema Takaya Damagaram

Departemaa Dungas

Departemaa Takiéta

Departemaa Tesker

So, Zinder jooni ina jogii departemaaji 10 e wuro Zinder.[7]

Demokaraasi

taƴto

Koɗorɗe e nder diiwaan Zinder

Haa hitaande 2012, yimɓe Diiwaan oo ko 3 539 764 neɗɗo.[1] Pelle leƴƴi ɓurɗe mawnude ɗee ko pelle aarabeeɓe ceertuɗe, Fulɓe, Hawsa en, Kanuri en, Dazaga Tuubou en e Tuwaareg en ko wayi no Tayart Tamajeq en.[8] Ɗemngal Tagdal, cikkaangal ko ɗemngal Songhay-Tuareg jillondirngal, ina haalee kadi.[8]

Yimɓe daartol

taƴto

Hitaande Pop. ±%

1977 1 002 222 —

1985 1 411 061 + 40,8%

2001 2 080 250 + 47,4%

2012 3 539 764 + 70,2%

iwdi:[9]

Diiwaan oo ɓuri waasde e nder leydi Niiseer, ko kañum ɓuri heewde baasal mawngal (60% e yimɓe leydi ndii) e fawaade e humpitooji Banke Adunankeejo ummoraade e hitaande 2018.[10] Diiwaan oo kadi yanii no feewi e caɗeele nguura Niiseer e hitaande 2005–2006.

Guwerneeruuji

taƴto

Yahaya Yandaka - 2013-16[11]

Issa Muusa - 2016–hannde[12]

Ƴeew kadi

taƴto

Diiwanuuji leydi Niiseer

Departemaaji leydi Niiseer

Kominuuji leydi Niiseer

Tuugnorgal

taƴto

Limlebbi hitaandeejo leydi Niiseer

"HDI les-leydi - Data nokkuure - Laboratuwaar data winndere". hdi.doosɗe winndere.org. Heɓtinaama ñalnde 13-09-2018.

Geels, Jolijn, (2006) Ɗemngal Bradt - Niiseer, pgs. 213-26

Abduurahmane Idrissa & Samuel Decalo, "Damagaram, Sultan of", nder saggitorde taariiha Niiseer, pp. 160-161

"Kaartal ƴeewndo: Niiseer - Diiwaan Zinder (1 lewru nduu 2019)" (PDF). Eɓɓaande REACH. Ƴeewtaa ko ñalnde 28 oktoobar 2019.

"Departemaaji leydi Niiseer". Statoyiduuji. Keɓtinaama ñalnde 21 ut 2020.

"Diiwaan Zinder Niiseer - Departemaaji". Yimɓe wuro. Keɓtinaama ñalnde 21 ut 2020.

"Ɗemɗe Nijeer". Etnolooji. Ƴeewtaa ko ñalnde 24 oktoobar 2019.

Niger: Limlebbi yimɓe Division Administratif

"Portal baasal leydi: Karte jokkondirɗe". Banke Adunanke. Heɓtinaama ñalnde 22-01-2024.

Udditgol, hier, Duɗal Jaaɓi-haaɗtirde Karallaagal (I.U.T) de Zinder : Koolol kesol e nder fannu njuɓɓudi ɓurndi toowde to Niiseer [jokkondiral maayngal duumingal]. Abdou Saïdou, ONEP Zinder-Diffa. 29 oktoobar 2008.

"Toɗɗagol guwerneeruuji kesi e nder diiwanuuji Maradi, Tahoua e Zinder | ANP". Moƴƴinaama gila e asli mum ñalnde 10-12 2016